ANVÄNDNINGSOMRÅDE: Sällskapshund, jakt och råttfångare

FCI-KLASSIFIKATION: Grupp 5, sektion 7

BAKGRUND/ ÄNDAMÅL: Podengo português är en primitiv typ av hund som förmodligen
härstammar från de hundar fenicier och romare tog med sig till iberiska halvön under antiken.
Den blev senare uppblandad med hundar som följde med morerna under deras invasion på 700-talet.
Hunden anpassade sig till det portugisiska klimatet och terrängen och blev den portugisiska kaninhund som den är känd som i dag.
Den utvecklades utseendemässigt under århundradena för att passa sitt användningsområde.
Den lilla varianten valdes ut från 1400-talet och framåt som råttjägare på de portugisiska skeppen.

HELHETSINTRYCK: Podengo português har ståndöron och ett huvud format som en fyrsidig pyramid.
Rasen har en svans formad som en skära och kroppen är välproportionerlig, välmusklad och sunt byggd.
Rasen skall vara mycket livlig och intelligent. Den skall vara anspråklös och robust.
Rasen förekommer i tre storlekar och två hårlag, slät- och strävhårig.

VIKTIGA MÅTTFÖRHÅLLANDE:
Stor och medelstor podengo:
• De skall vara nästan kvadratiska med mycket god respektive medelgod substans.
• Förhållandet mellan kroppslängd och mankhöjd skall vara som 11:10.
• Bröstdjupets förhållande till mankhöjden skall vara som 1:2.

Liten podengo:
• Kroppslängden skall något överstiga mankhöjden.
• Liten kroppsbyggnad.
• Kroppslängden skall förhålla sig till mankhöjden som 6:5.
• Bröstdjupet skall förhålla sig till mankhöjden som 1:2.
Hos alla varianter skall nospartiets längd understiga skallpartiets längd

UPPFÖRANDE/ KARAKTÄR:
Stor podengo:
Rasvarianten används vid jakt på storvilt.
Medelstor podengo:
Rasvarianten är också känd som warren hound. Dess naturliga läggning för kaninjakt används flitigt antingen som ensamhund eller i pack.
Liten podengo:
Rasvarianten används för sök på kanin i hålor och klippor. Alla varianter används också som vakt- och sällskapshundar

HUVUD:

Huvudet skall vara torrt och ha formen av en fyrsidig pyramid med stor bas och det skall avsmalna mot det tydligt spetsiga nospartiet. De övre längsgående linjerna på skalle och nosparti skall divergera.

Stopet skall vara knappt märkbart.

Nostryffel skall vara avsmalnande och verka snett avskuren med spetsen något framskjuten.
Färgen skall vara mörkare än pälsfärgen

Nospartiet skall vara spetsigt. Det skall vara rundat sett framifrån.
Nosryggen skall vara rak. Nospartiet skall vara kortare än skallpartiet och bredare vid ansättningen än avslutningen.

Läpparna skall vara tätt åtliggande, strama, tunna och ha en rak underlinje.
De skall vara väl pigmenterade.

Käkar/Tänder Regelbundet saxbett med starka, vita tänder. Käkarna skall sluta normalt.
Den stora varianten skall ha alla tänder.

Kinderna skall vara torra och snett ansatta framifrån sett.

Ögon Ögonen skall ha ett mycket livligt uttryck. De skall vara små, något snedställda och inte vara framträdande.
Färgen varierar från honungsfärgat till brunt och skall överensstämma med pälsfärgen.
Färgen på ögonkanterna skall vara mörkare än pälsfärgen.

Öron Öronen skall vara snett ansatta i höjd med ögonen. De skall vara raka, upprättstående och mycket rörliga. Öronen skall vara vertikalt resta eller svagt framåtlutade när hunden är uppmärksam.
De skall vara tunna, trekantiga till formen, breda vid basen och avslutas i en spets.
Öronen skall vara avsevärt längre än de är breda vid sin ansättning.

Halsen skall harmoniskt övergå i kroppen. Den skall vara rak, lång, välproportionerlig, stark och välmusklad utan löst halsskinn.

KROPP:
Rygglinjen skall vara plan och horisontell.

Manken skall bara vara obetydligt markerad i förhållande till hals och rygg.

Ryggen skall vara lång och plan.

Ländpartiet skall vara plant, brett och väl musklat.

Korset skall vara medellångt, brett och välmusklat. Det skall vara plant eller något sluttande.

Bröstkorgen skall nå ner till armbågarna. Den skall vara måttligt bred och lång. Bröstbenet skall höjas uppåt och bakåt. Revbenen skall vara snedställda och endast mycket lätt välvda. Förbröstet
skall varken vara för framträdande eller för muskulöst och det skall vara måttligt brett.

Underlinjen skall vara lätt uppdragen. Flankerna och buken skall skall vara strama.

Svansen skall vara naturlig och snarare vara högt än lågt ansatt. Den skall vara kraftig, tjock, medellång och avslutas i en tunn spets.
I vila skall den bäras hängande mellan bakbenen med spetsen något uppåtriktad. I rörelse skall den bäras horisontellt i en lätt uppåtriktad båge eller upprätt formad som en skära. Den får aldrig
vara ringlad. Frans skall finnas på undersidan.

EXTREMITETER:
FRAMSTÄLL:

Helhet Sett framifrån eller från sidan skall framstället vara lodrätt ställt. Det skall vara välmusklat och torrt.

Skulderbladen skall vara långa och snedställda. Skuldrorna skall vara kraftiga och väl musklade. Vinkeln mellan skulderblad och överarm skall vara ungefär 110 grader

Armbågarna skall ligga parallellt med kroppens mittlinje.

Underarmarna skall vara lodräta, långa och väl musklade.

Handlovarna skall vara torra och inte framträdande.

Mellanhänderna skall vara starka, korta och något vinklade.

Framtassarna skall vara rundade med långa, starka, tätt sammanhållna och kraftigt välvda tår. Klorna skall vara kraftiga och helst mörka. Trampdynorna skall vara hårda och motståndskraftiga.

BAKSTÄLL:

Helhet Bakstället skall vara välmusklat och torrt. Bakbenen skall från sidan och bakifrån sedda vara parallella och korrekt ställda. De skall vara ställda parallellt med kroppens medellinje.

Låren skall vara långa, medelbreda och väl musklade.

Knäledsvinkeln skall vara ungefär 135 grader.

Underbenen skall vara långa, sluttande, starka, väl musklade och torra.

Haslederna skall vara medelhögt ansatta, torra, starka och bilda en trubbig vinkel på ungefär 135 grader.

Mellanfötterna skall ha vara starka, korta, snedställda och utan sporrar.

Borttagning av sporrar utan veterinärmedicinska skäl är förbjuden
i Sverige.

Baktassarna skall vara rundade med långa, starka, tätt sammanhållna och kraftigt välvda tår. Klorna skall vara kraftiga och helst mörka. Trampdynorna skall vara hårda och motståndskraftiga.

RÖRELSER: Rörelserna skall vara fria och energiska. Travet är lätt.

HUD: Huden på kroppen skall vara tunn och stramt åtliggande. Slemhinnorna skall helst vara mörkpigmenterade, i varje fall mörkare än pälsfärgen.

PÄLS:
Pälsstruktur Det finns två hårlagsvarianter: Kort släthårig eller lång strävhårig päls. Bägge pälsvarianterna skall ha medelgrovt hårlag utan underull. Den korta pälsen skall vara tätare än den sträva. Den strävhåriga varianten har längre päls på nospartiet (skägg).

Färgerna skall vara gul, fawn i alla nyanser från ljust till mycket mörkt med eller utan vita tecken eller ha vit grundfärg med fläckar i ovan beskrivna färger.
Hos den lilla podengon accepteras även följande färger, men de är inte eftersträvansvärda: svart eller brun med eller utan vita tecken eller vit grundfärg med fläckar i dessa färger.

STORLEK/VIKT:

Liten: 20 - 30 cm

Mellan: 40 - 54 cm

Stor: 55 - 70 cm

Liten: 4 - 6 kg

Mellan: 16 - 20 kg

Stor: 20 - 30 kg

FEL: Varje avvikelse från standarden är fel och skall bedömas i förhållande till graden av avvikelse och dess påverkan på hundens hälsa och välbefinnande samt förmåga att utföra sitt traditionella arbete.

• Tecken på skygghet.

• Skall- och nosparti vars övre linjer är parallella.

• Bett som sluter dåligt till eller illa placerade tänder. Tångbett. Tandförluster hos den stora varianten.

• Nostryffel som är delvis opigmenterad.

• Hals som är välvd.

• Kropp som har välvd överlinje.

• Kors som är alltför sluttande.

• Bakbenssporrar skall helst inte finnas.

Borttagning av sporrar utan veterinärmedicinska skäl är
förbjuden i Sverige.

• Päls som är silkig och/eller har underull

ALLVARLIGA FEL:

• Skall- och nosparti vars övre linjer konvergerar.

• Nostryffel som är helt opigmenterad.

• Öron som är rundade.

• Buklinje som är alltför uppdragen.

• Svans som är ringlad.

DISKVALIFICERANDE FEL:

• Aggressiv eller extremt skygg.

• Hund som tydligt visar fysiska eller beteendemässiga abnormiteter skall diskvalificeras.

• Tecken på inblandning av vinthund, stående fågelhund eller annan korsning.

• Under- eller överbett.

• Ögon med olika färg.

• Öron som är vikta eller hängande.

• Färg som är brindle, svart med tanteckning, trefärgad eller helt vit.

NOTA BENE: Endast funktionellt och kliniskt friska hundar med rastypisk konstruktion skall användas till avel.

TESTIKLAR: Hos hanhundar måste båda testiklarna vara fullt utvecklade och normalt belägna i pungen.

Rasstandarden är hämtad från SKK.